Svar till: Experimentellt kulturarv och entreprenörskap

december 13, 2017 kl. 7:25 e m #686
Hans Lundberg
Deltagare

2) “Värdering av ju snabbare desto bättre, ju större desto bättre, ju bättre desto bättre.”

En mycket träffande och viktig insikt/formulering, tack Walle! Vi har ju nu på lnu äntligen fått en humanist som rektor (Peter Aronsson). Innan han blev det har han dock skrivit och forskat mycket och bra. Det du pekar på Walle, är att 1 av de 4 s k grundtroperna nu dominerar över dom tre andra, och om detta har Peter skrivit följande:

“Med trop avses ”att det som sägs inte sägs i det uttryckliga innehållet, utan genom den berättarfigur det fogas in i. Formen blir då inte bara form, utan just en viktig del i berättelsens mening, i detta fall hur förbindelsen mellan dåtid, nutid och framtid gestaltas” (Aronsson, 2004: 78). Aronsson menar vidare (2004: 77-85) att människans berättelser på ett eller annat vis går att återföra till historie-kulturens fyra grundtroper: 1) Intet nytt sker under solen, 2) Historien upprepar sig inte, förr är helt annat än nu, 3) Guldåldern samt 4) Framsteget – från mörker stiga vi mot ljuset.”

Den variant av den nu dominerande framstegs-tropen (“från mörker stiga vi mot ljuset”) är tyvärr särskilt försåtlig, då framsteget som idé också den blivit “kidnappad” av upplevelesekonomiska aktörer. På sid 81 i min avhandling använde jag ett citat av Jon Snyder i förordet till Vattimos klassiska, “The End of Modernity, för att beskriva detta:

“Progress today no longer possesses its original sense of destination or of a teleological end-point (such as the ‘Kingdom of Heaven’ or the ‘classless society’) toward which is directed; it has simply become a part of the routine of consumer society […]. Advertising proclaim a given automobile as the ‘ultimate driving experience’ marking the culmination and conclusion of all progress in automotive technology – a claim that is quickly belied by the appearance of next year’s ‘newer’ and ‘better’ model. Seen in this light, progress no longer seems to lead anywhere except to the creation of ‘conditions in which [more] progress… is always possible in an always new guise’ (p.7). This circular process, where progress leads only to more progress, dissolves the very meaning of progress as a forward moment in history and of the new as something qualitatively different from what precedes it, thus producing an experience of the ‘end of history’ (Snyder, 1991/1985: xix). ”

Snyder, Jon R. (1991/1985). Translator´s Introduction. I Vattimo, Gianni (1991/1985), The End of Modernity. Nihilism and Hermeneutics in Postmodern Culture. Baltimore: The John Hopkins University Press.